Välkommen - Bures Boahtin - tervetuloa - Karibu

Här kommer ett inlägg från måndagens stora händelse:

Nu har delegationen från Makunduchi, Zanzibar, landat i Kiruna!

Vi har precis varit och mött dem på flygplatsen. Det är lärare och representanter från Makunduchis kommunledning som kommit för att tillbringa veckan i Kiruna. Mwatima, vår swahililärare från och med nu, fanns också bland de ankommande. När hon hörde att vi hälsade på swahili var hon snabb att ställa följdfrågor på swahili vilka upprepades tills vi gav rätt svar. Första språkprovet därmed avklarat!

 

 

Tråkigt nog hade inte vädret så mycket att erbjuda men vi som mötte dem från kommunen, folkhögskolan och klassen var vid gott mod. Vi hade övat noga på den respektfulla hälsningsfrasen ”Shikamoo” och flera av dem blev positivt överraskade av vår artighet. Däremot var de snabba på att svara det obligatoriska ”Marahaba” och sedan lägga till ”Hujambo”, som är det mest avslappnade sättet att hälsa. Ett sätt att visa att vi kan vara ”du” med varandra.  Nu ser vi fram emot en spännande vecka med intressanta föreläsningar och gemensam kulturkväll.

- Christine

 

Socialt Entreprenörskap

Vi har haft förmånen att få träffa många intressanta människor under de första veckorna av detta program. En av dessa är Fredrik Alfredsson, en ingenjör och social entreprenör som spenderar mestadels av året på Zanzibar där han är med och driver två bolag.
Socialt entreprenörskap handlar om, enkelt uttryckt, att förena företagande med sociala och samhälleliga mål. Alltså, tjäna pengar på en affärsidé som siktar mot att bidra till positiv utveckling där företaget verkar.
 
På Zanzibar finns en stor industri i att samla sjögräs som säljs vidare för att användas i bland annat hud- och hårvård. Det är framförallt kvinnor som sysslar med detta och de får generellt mycket dåligt betalt för sitt arbete.
 
Bilden är lånad från Seaweed centers hemsida
 
Fredrik var med och skapade Seaweed center i Paje på Zanzibars östkust (bara några mil från Makunduchi). Seaweed center samlar idag omkring 40 kvinnor som också är delägare i bolaget. Idag sker det också förädling av sjögräset och centret producerar och säljer bl.a. tvålar, hudlotion, schampo och spa-produkter. Många av hotellen i området använder sig av dessa produkter. För kvinnorna och deras familjer har detta lett till bättre och tryggare livsförhållanden, i första hand genom en fast inkomst men också genom utbildning. Vill ni läsa mer om Seaweed center kan ni göra det här 
 
Fredrik berättade också om det andra bolaget, Zanrec, som jobbar med avfallshantering på Zanzibar. De jobbar redan idag med återvinning av plast men verksamheten ska nu expandera och även omfatta bl.a. organiskt avfall, glas och metall.
 
Kommunal avfallshantering utgör en växande utmaning för många länder i Syd. Detta beror till stor del på urbanisering, industrialisering och växande befolkningar vilket resulterar i ökade mängder avfall. På Zanzibar saknas idag en fungerande avfallshantering och ön är hårt drabbad av nedskräpning och föroreningar vilket bl.a. leder till hälsoproblem (bl.a. genom andningsbesvär från eldning av avfall men också genom förorenat vatten och skadedjur).
 
Turismsektorn kan ses som en faktor som både ger möjligheter och utmaningar vad gäller avfallshanteringen på Zanzibar. Turismen skapar onekligen en hel del avfall som annars inte skulle finnas där. Men studier har visat att många hotell ser fördelarna med en välfungerande sophantering och många hotell har själva infört sophanteringsförbättringar. Ett 70-tal hotell har också anslutit sig till det nya initiativet. Det är också ett samarbete mellan 8 olika byar på Zanzibar som bland annat får miljöutbildning.
 
Men mycket av avfallshanteringen tycks vara fokuserad på turismverksamheten. Vilket på ett sätt verkar rimligt eftersom turisterna är de som gör störst ekologiskt avtryck, och genererar mycket av avfallet. Men de som lider mest av dålig avfallshantering är förmodligen inte turister. Därför är det ett viktigt initiativ att inte bara se till att skräpet försvinner utanför hotellen utan att avfallet återvinns, processeras och inte dumpas på informella soptippar där avfallet faktiskt utgör ett hot mot rent vatten, människors hälsa och ekosystemet som stort.
 
Vi ser fram emot att se vad detta projekt kan leda till vad gäller miljötillstånd och människors hälsa på Zanzibar.
 
 
- Theres

STADSVANDRINGEN

För lite drygt en vecka sen tog vår lärare i ledarskap Harald med oss ut på en stadsvandring i Kiruna! 


Så här glada var vi för det!


Det var en solig eftermiddag. Det är härligt att gå igenom dessa bilder sådär en vecka efteråt för det är nu som vädret kommit ikapp Kiruna. Dimman ligger tät och kylan börjar tränga sig in. 


Vi blev visade lite hus. Här har vi snusdosan, som har fått sitt namn från att det tydligen ser ut som en snusdosa, och spottkoppen för att om det finns en snusdosa måste det ju finnas en spottkopp.


Och så det ståtliga stadshuset. Det vann pris för sveriges vackraste offentliga byggnad n1964. Det var ju faktiskt fint inne i alla fall. Som ni kanske vet ska man "flytta" på Kiruna, pga gruvan som ligger precis intill och skapar stora störningar i marken under staden. Man har inte råd att flytta stadshuset i sin helhet, och har därför valt att utlysa en tävling för arkitekter att rita ett nytt stadshus! HÄR kan ni se och läsa om bidraget som vann!


En väldigt fin staty som representerar samernas gudar och deras historia.


Stadshuset var fyllt av konst! Kiruna har nämligen ett konstnärsstipendium som startade 1959; stipendietarna får en summa pengar och att deras konst hängs ut i stadshuset. Anledningen till detta är för att dels göra Kiruna känt bland svenska konstnärer, och dels för att stimulera konstinresset i staden genom att ge kirunabor en möjlighet att bekanta sig med aktuell svensk bildkonst.


Vi tog en paus i det blå rummet som dom flesta var överens om var riktigt coolt. Och Harald passar ju in väldigt bra!


Vi fick sitta i hjärtat av stadshuset, kommunfullmäktigesalen! Det som bl.a är intressant med stadshuset är att det är till för alla. Det är en plats där vanliga Kirunabor kan samlas, där kommunstyrelsen har sina möten, där folk kan komma för att kolla på konst och mycket mer!


Alla lyssnar intresserat på Harald.


Ännu mer konst! Benny Ekman är konstnären som målat tavlorna som syns i bild, och personligen tycker jag att dom är jättevackra. Dom portätterar Kiruna på ett väldigt roligt och färgglatt sätt!


Från vissa kontor i stadshuset kunde man se gruvan!


Sen begav vi oss från stadshuset och vandrade ner mot gruvstadsparken. Det är ett område som förflyttas i etapper så länge gruvbrytningen pågår. Det är för att ingen ska behöva bo för nära gruvan medans brytningen expanderas och störningarna i marken bli störra! Parken rör sig alltså mot staden i takt med deformationerna - men ligger alltid steget före.


Och så hängde vi lite i Hjalmar Lundbohmsgården. Det är en byggnad som från början kallades B2:an, eftersom det var den andra byggnaden som restes i Kiruna. Och det var här min fascination för Hjalmar Lundbohm började. Jag har aldrig hört en stads befolkning tala så varmhjärtat om den man som grundade staden. Jag vet knappt själv vem som grundade Stockholm men vet allt om Hjalmar, nästan till och med vad han åt till frukost och var hans hund ligger begraven. Harald kan ju så många historier om Hjalmar, att man nästan börjar undra om Harald inte är en reinkarnation av honom! 

- Ebba Nilsson