Från nöt till rep

                                                                Vägen Till Oändliga Användningsområden

Nyfiken har jag många gånger ställt mig strategiskt på stranden, under en palm, ute i vattnet eller vid en hög med kokosnötter, för att få ta del av proceduren. Hur häftigt det kan vara att få fram ett redskap som för oss flesta är en slit och släng vara och oftast i plast nuförtiden.

Jag slår ett slag för Hantverket och Naturmaterialet.

Tidvattnet bestämmer när säckarna fulla med fjärdedelar av kokosnöten välts av på stranden från männens cyklar. En säck kostar 1500 Tanzanska shilling/ st (vilket motsvarar cirka 6 kr). Det grävs ner i chao av kvinnorna, på individuella platser tätt intill varandras revir, där högvattnet tar. Sand och hårda koraller täcker platsen som små rösen, där nötterna ligger mellan 6-12 månader för att fibrerna ska bli mjuka och hanterbara att lossa från skalet.

 
Processen fram till repet är kvinnans arbete. När månaderna har gått och månen står rätt för ebb är det läge att gräva upp makumbi helst i gryningen, då solen fortfarande står lågt och värmen inte tar en stor del av energin. De mjuka nötdelarna slås mot något hårt och ljusbruna fibrer rivs av från skalet, usumba. Fukten som trängt in under lång tid bankas ut med en träpinne mot en stor trästock liggandes under en palm, där skuggan ger arbetsro. Den kollektiva känslan är där, kvinnorna samtalar, skrattar högljutt och hjälps åt, men förtjänsten drar ibland ner smilbanden för att övergå i klagan och skakande huvuden.
 
I stora högar samlas fibrerna för att torka och bli redo att tvinnas mot lårets framsida i korta längder. OM det fanns behåring på benen innan är den som bortblåst efter en tid med reptillverkning.
 

Två korta längder av det sträva materialet tvinnas ihop med vana mötande handflator. Det byggs på med längder eftersom och ett kamba (rep) bildas, metervis till försäljning. 10 meter rep kostar 1000 Tsh (ca 4kr)

 

Användningsområdena är oändliga och jag har slutat att bli förvånad när ett nytt dyker upp. Sängar, stolar, mattor, hängmattor, väskor, hyllor, tvättlinor och lampor, men även rep till båten, för att mäta takstolarna till husbygget eller stötta upp grödorna på plantagen. Det starka materialet används till allt.

 

Priset på det finaste universalredskap jag påträffat är så lågt att jag skäms när jag ser stora högar uppnystade till försäljning och vet arbetet bakom. Jag kommer osökt att tänka på mitt arbete från hårig renhud till garvat skinn att sy av och hur högt jag värderar processen och tiden påminner om nöten till repet.

 

Jag har fastnat, blivit tagen och är imponerad. Tiden är intressant och gör för mig att livet inte går som en karusell. Det traditionella slåss mot industrin, nöten mot plasten och jag tycker att det viktiga är att sättet att tillverka går vidare och att värdet höjs över slit och släng-nivån.

Jag slår ett slag för hantverk och naturmaterial.

En liten repordlista

Chao – hålet i sanden där kokosnötdelarna grävs ner och grävs upp

Makumbi – namnet på nötdelarna som tas upp från chao efter 6-12 månader och blivit mjuka och redo att arbeta med

Usumba – fibrerna från kokosnöten

Kamba – färdigt rep

 Hanna Råman / Makunduchi / Zanzibar

 

1 Maria Stålnacke:

skriven

Lyckliga ni som får uppleva allt detta! Underbara bilder!

2 Maria Stålnacke:

skriven

Lyckliga ni som får uppleva allt detta! Underbara bilder!

3 Anna-Maria:

skriven

Tjusigt Hanna! Tar du med dig lite rep hem?

4 Hanna Faldin:

skriven

Wow så bra skrivet Hanna, och vilka härliga bilder.
En grym upplevelse att få vara där.

Kommentera här: