Att handla mat i Town är skoj!

Varje söndag åker vårt kära allt i allo och kaka (bror på swahili) Eminem till Stone Town för att handla mat åt oss inför kommande vecka, tillsammans med vår kock Abdullah samt några elever. I söndags fick jag tränga mig i bilen tillsammans med Jessica, Kim och Emmy samt Emmys make (ni minns väl att det blev bröllop i Kiruna under vår sista vecka där?), plus diverse släktingar och bekanta till våra kära zanzibaniarer. Kanske vill ni ta en titt på vår dag?
 
Vi åkte hemifrån ungefär 07:40, och väl i Stone Town (*) parkerade vi bilen för ett litet tag för att gå och köpa lite bröd till frukost. Inne i restaurangen stötte jag och Jessica på en lokal man som började snacka svenska med oss, och det visade sig att han bodde i Stockholm en del av året!
 
Medan Eminem, iklädd en av sina konstiga t-shirts, handlade grejer i en liten butik passade Abdullah på att posea lite!
 
 
Kim och jag besökte apoteket runt hörnet där vi införskaffade malariatabletter till Kim och till min stora lycka hittade jag även deodorant! Sedan mötte vi upp de andra och passerade den fantastiska och illaluktande fiskmarknaden på väg till bilen.
 
Next stop: supermarket! Där fanns det riktiga chips (är så less på Pringles som finns här och var i Makunduchi, och kanske framförallt något traumatiserad av filmen som visar hur de där mjölchipsen faktiskt tillverkas...) och en glad Siimo (Emmys make alltså)!
 
Medan vi handlade, fick bilen värma sig i solen. Inte särskilt skönt för oss, då utetemperaturen redan var över +30°C..
 
Efter att vi i brådska rusade ut ur supermarket ("no polepole now, this is a supermarket which means we have to be super fast" - Eminem låtsades ha missförstått varför de kallas för supermarkets..) så körde vi till en restaurang, som inte hade öppnat än. Därmed tog vi en prommis till stranden, där vi snackade ett ämne som Eminem inte riktigt var lika villig att prata om som vi i klassen: kondomanvändning!
 
Älskar att vi i vår klass blir som eld, flamma och lågor så fort någon yttrar en åsikt som tyder på att kvinnoförtryck nu bara råkar vara en del av kulturen eller traditioner, eller av en annan anledning helt acceptabelt. Faktumet att både Eminem och Siimo är muslimer gjorde också dagens diskussioner rörande kultur och/eller religion lite extra spännande: precis som kristendom, är inte islam heller svart på vitt; det går att tolka koranen på många olika sätt, vilket också påverkar hur olika muslimer tänker på olika sätt. Vissa ifrågasätter också sina heliga texter mer än andra, och speciellt då är det faktiskt riktigt lärorikt att lyssna på två muslimer som diskuterar koran och religion!
 
Efter diskussionsstunden blev det lunch! Det var högst oklart vilka som fick de rätter som de hade beställt, men alla fick i sig gott mat i alla fall, och det är väl det viktigaste!
 
Efter lunchen bar resan ännu en gång vidare med bilen, mot destination unknown. Eminem var i vanlig stil inte alltför sparsam med tutan..
 
Sedan blev det dags för den roligaste delen av dagen, som jag sett mest fram emot: den stora, folkfyllda, lokala matmarknaden! Och ja, folk var nog inte det enda som marknaden var fylld av..
 
 
 
Det hängde små kryddpåsar från taket; enorma säckar proppfyllda med bönor, frön och spannmål stod längs de trånga gångarna.
 
 
Tomater och lök i högar, morötter i stora korgar, lime och paprika prydligt utställda på tomma säckar sträckta över golvet, och en hel del saker som man inte ens visste vad de var för något.
 
 
Ibland fick Eminem syn på kameran riktad mot sig... Stackars Abdullah, han fick stå ut med mycket den dagen!
 
En del folk bad mig att inte fotografera dem, vilket jag självklart fick respektera, medan andra bad om att få vara med på bild - roligt, och något som knappast skulle hända i Sverige!
 
Eminem och Abdullah valde de finaste tomaterna åt oss, och andra råvaror också såklart. Vi hjälpte mest bara till att bära på redan inhandlade varor.
 
Fast ibland hamnade jag efter de andra på grund av att jag hoppade runt med min kamera.. Så då fick jag vänta på att de andra skulle komma tillbaka, samtidigt som jag fick öva mina nästantill oexisterande swahili-skills med några nyfikna. 
 
Pyttelillesmå katter kunde man också stöta på på marknaden. Tänker att katterna väl hjälper till för att hålla råttor borta?
 
Här också en snabb bild på marknaden från andra sidan vägen.
 
Sedan var det dags att köra hemåt igen, med rätt så full bagageuttrymme och vattenmeloner under sätet!
 
Väl hemma slängde vi in grejerna i köket, och då var det slut på det äventyret - för denna gång!
 
* det tar väl något över en timme att köra? Jag har tappat all min tidsuppfattning här nere! Solen får fungera som klocka nuförtiden, och därmed känner jag till två olika klockslag: 6:45 när solen går upp, och 19:00 när solen ramlar ner - sen eftermiddag är det när skuggorna har blivit lite mjukare och den hettande solen något snällare. Annars liver jag i lycklig ovetande när det gäller klockan!
 
Åh om man bara kunde leva i lika lycklig ovetande gällande nyhetsfronten, men det går tyvärr inte - fast samtidigt är det ju därför också vår klass har samlats ihop: för att vi vill djupdyga i mänskliga rättigheter, kämpa för de och sprida kunskapen vidare!
 
Okej dags att avsluta nu punkt slut hejdå!
Med lyckliga hälsningar från värmen: Maija

Boxar är till för att förvara saker i, inte att tänka inom.

Veckan i klassrummet har handlat lika mycket om hur en beskriver familjemedlemmar och grammatik som det har handlat om att våga tro på sig själv.

Tiden går fort och vad består livet egentligen av om inte ögonblick?

Om jag ska beskriva mig själv så är inte strukturerad ett av dom ord jag skulle använda, kanske snarare lagomt tankspridd.

Att planera lektioner och avsätta tid för en övning är som en ny värld men jag har tron på mig själv och mina medmänniskor här, och vet ni vad? Tillsammans kom vi på nya övningar längs vägen och lekarna utvecklades. Det jag insåg då var att det är okej att vara lagomt tankspridd för vi kompletterar varandra, tillsammans är vi inte tankspridda alls, utan snarare oslagbara! 

 
 
Att spela kubb utan ett kubbspel var inte svårt, allt vi behövde var vattenflaskor och pinnar från gården.

 
Att leka är att lära. 

 
Att ta tillvara på ögonblicken är att utvecklas, stärkas och att leva.
Svettiga rövhälsningar  
Linnea 
 
En till grej bara..
 
Lika viktigt som att tro på sig själv och sina medmänniskor är att våga gör det en vill, när en vill. I denna bild är det just vad vi ser, geten Mama Embe tigger mango och skäms inte ett dugg, det är mango hon vill ha och hon tänker minsann inte be om ursäkt för det. Maija hade halva klassen, inklusive någon get, som publik när hon bestämde sig för att raka av sig sitt blonda hår, något hon funderat över länge och nu gjorde helt enkelt för att hon kände för det! 
 
Slut på meddelande! 

Vecka 2

Första veckan på WEP!
 
Första veckan på WEP var en blandning mellan spänning och nervositet, men den blev en succé. Första dagen presenterade vi oss  för varandra och sedan körde tjejerna en debatt som vi fick se på. Debatten gick ut på att det var två lag och ena laget argumenterade för livet på landsbyggden och det andra för livet i staden.  
 
Senare under veckan introducerade vi datorer för första gången och tjejerna fick skriva vilka dem var, vad dem hade för mål med WEP och deras framtidsplaner. Vi spelade också mafia och byggde torn. Denna lektionen hölls av Anna, Robin och Ellen. Så himla kul att kunna ha varit en och en med eleverna och lära känna dem bättre. 
 
Vi körde massor med namnlekar men lätt var det inte... :)
 
Sist hade vi en Friday - Funday! - Tjejerna visade hur man handtvättade. Det var mer kunskap och skicklighet i det än vad en kan tro. Sedan gick vi till stranden och lärde oss hur man spelar nage.
 
 
Veckan avslutade vi med världens snyggaste klassfoto! 
 
Ha en skön vecka!
Aleksandra