Att åka buss

Det är onsdagsmorgon. Jag har cyklat mig genomsvettig på vägen in till skolan. Eleverna är uppklädda, liksom alltid då vi ska göra en klassutflykt. Det är glittrande sjalar över den svarta traditionella findräkten med vida armar. På huvudet har de rullat ihop strumpor och lagt under mössan, det ska se ut som en pampig uppsättning där inunder. Några har kajal runt ögonen och andra har armband som skramlar. Det är "culture-week" och vi ska besöka ett kulturcenter i Stone town. 

Bussen står parkerad utanför skolan och musiken strömmar redan högt ur de sprängda högtalarna. Vi tränger in oss i bussen, tjejerna har börjat sjunga och skratta innan vi ens hunnit lämna uppfarten. För dem är bussresan dit nästan det roligaste med utflykter. Att få vara på väg någonstans tillsammans, om än bara 30 min bort till byn bredvid. Musiken skruvas upp ännu högre, de skriksjunger och klappar händerna. Ställer sig upp i gången och shakear, skrattar ikapp med varandra.

Jag försöker ta in allt, försöker spara det så att jag kan plocka fram just denna stunden ur minnet senare. En dag när jag sitter hemma i ett kallt Sverige igen, när jag tröttnat på den svenska maten och inte längre uppskattar lyxen med tvättmaskin. Det är stunder som dessa vi kommer att ta med oss länge, deras strålande ansikten. 

Nu sätts favoritlåten igång, det hörs på tjejerna redan innan första takten spelats.

/ Emma 

1 Måna:

skriven

Så fint fångat <3

2 Måna:

skriven

Så fint fångat <3

Kommentera här: